Feels wrong.
Rädslan i ögonen och klumpen i bröstet har ännu en gång kommit fram. Gårdagen va en dag jag aldrig mer vill uppleva. Floder av tårar, öppna sår, och ett infekterat förflutet resulterade i ett platt falll.
Ja trodde jag hade tagit ett steg frammåt, men ist har ja nu åter igen tagit 75 steg bakåt....
Har ni någon gång kännt, att man inte orkar med sig själv? När smärtan plågar en mer än någonsinn?. När klumpen i bröstet gör att man får svårt att andas, och när tårarna som faller aldrig slutar?.
Kan inte säga att jag har sovit för gott inatt, utan har nog sovit mer av ren utmatthet. Klumpen i bröstet finns fortfarande kvar, och när ja vakna, vaknade jag åter igen med tårarna i ögonen...
/Evelina
Ja trodde jag hade tagit ett steg frammåt, men ist har ja nu åter igen tagit 75 steg bakåt....
Har ni någon gång kännt, att man inte orkar med sig själv? När smärtan plågar en mer än någonsinn?. När klumpen i bröstet gör att man får svårt att andas, och när tårarna som faller aldrig slutar?.
Kan inte säga att jag har sovit för gott inatt, utan har nog sovit mer av ren utmatthet. Klumpen i bröstet finns fortfarande kvar, och när ja vakna, vaknade jag åter igen med tårarna i ögonen...
/Evelina
Kommentarer
Postat av: Anonym
Lilla du, känns hemskt och läsa detta.
Hur mår du egentligen?
Försök ta ett steg i taget även om du faller flera steg tillbaka så försök hitta något som gör dig glad och som får dig att gå framåt. Det kan vara något lika enkelt som din systerdotter. Tänk på henne och tänk framåt.
Jag vet hur det känns, brukar vara i sånna situationer jag med, men det gäller att kämpa :(
Massa kramar/Lena (din gamla kasskamrat)
Postat av: Veronica
fy gumman du klarar det vad det nu än är, tänk inte bakåt tänk framåt och positiva tankar hoppas det löser sej
kramar till dej
Trackback
